Med framväxten av Internet har betalningar förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Tjänster som PayPal och Venmo i västvärlden, eller Alipay och WeChat i Kina, har gjort användarupplevelsen mycket smidigare genom att eliminera behovet av att vänta flera dagar för en överföring.

Sedan kom Bitcoin, och möjligheterna för fjärrtransaktioner expanderade exponentiellt. Med kryptovaluta blev det möjligt att göra en internationell överföring, nästan omedelbart, till en lägre kostnad och utan behov av en tredjeparts mellanhand.

Inför dessa innovationer, särskilt kryptovalutor (Bitcoin), stablecoins (Tether) och framväxande privata valutor (Libra), insåg det globala banksystemet att det låg avsevärt efter inom betalningsområdet. Det är därför vi under de senaste åren har sett en ny idé få fäste över hela världen: centralbankernas digitala valutor (MNBC), på engelska central bank digital currencies (CBDC).

Utvecklingen av MNBC: Vad är kontexten?

Termen central bank digital currency introducerades i ett tal av Ben Broadbent, vice chef för penningpolitik vid Bank of England, den 2 mars 2016 vid London School of Economics. Konceptet, som inspirerades direkt av Bitcoin, har sedan dess anammats av centralbanker över hela världen.

MNBC har varit under utredning under lång tid men har nu hamnat i rampljuset, särskilt på grund av hypen kring Facebooks Libra och framgångarna med stablecoins, digitala tokens knutna till nationella valutor. Dessutom har den pågående hälsokrisen under 2020 stimulerat intresset för idén, eftersom digitala betalningar ökat markant på bekostnad av kontanter. Som det står i en rapport från Bank for International Settlements (« centralbankernas centralbank ») den 24 juni 2020:

Covid-19-krisen och tillväxten av elektroniska betalningar kan påskynda utvecklingen av centralbankernas digitala valutor i hela världen.

Många centralbanker har tillkännagett att de arbetar på projekt för digitala valutor. Några exempel inkluderar:

• Sveriges Riksbank, den första som inledde en testfas för sin e-krona i början av 2020.

• Kinas centralbank (PBoC), som har utvecklat sin digitala yuan och började testa den sommaren 2020.

• Federal Reserve (Fed) i USA, som undersöker en digital dollar.

• Europeiska centralbanken (ECB), som till en början var tveksam men den 11 september tillkännagav att den seriöst utreder en digital euro.

• Sydkoreas centralbank, som startade ett pilotprogram för en digital won, planerad till 2022.

• Brasiliens centralbank, som planerar att lansera sin egen digitala valuta 2022.

Notera att Venezuelas Petro, lanserad 2018, kan betraktas som en tidig prototyp av MNBC.

Vilka är MNBC:s egenskaper?

Begreppet MNBC är inte väldefinierat, men vissa huvuddrag kan urskiljas.

I västvärlden är större delen av pengarna redan digitala – mer än 90 % av penningmängden finns på bankkonton. En MNBC skulle inte ändra på detta, men skulle förenkla hanteringen betydligt.

• En MNBC skulle vara en digital valuta, utgiven och styrd direkt av en centralbank och ha lagligt betalningsmedel.

• Omedelbara betalningar, dygnet runt, sju dagar i veckan.

• Strikta identitetskontroller för att öppna ett konto.

• Internationella överföringar kan bli enklare, men sannolikt med restriktioner.

• Möjlighet att integrera smarta kontrakt.

• Automatisk räntehantering, vilket kan innebära negativa räntor.

• Viss anonymitet, men centralbanken skulle kunna spåra transaktioner vid behov.

En hotbild mot Bitcoin och kryptovalutor?

Om MNBC införs kan de potentiellt påverka värdet av Bitcoin och andra kryptovalutor. Men det förutsätter att man ignorerar kryptovalutornas unika värdeförslag, vilket är diametralt motsatt MNBC:s natur.

Det råder stor förvirring kring skillnaden mellan MNBC och kryptovalutor, vilket ibland förvärras av det vaga användandet av termen blockchain. Exempelvis stödjer Kinas president Xi Jinping tekniken för att kontrollera befolkningen, samtidigt som han har en hård hållning mot Bitcoin.

MNBC kommer dock inte att vara decentraliserade som Bitcoin eller Ethereum. Trots användningen av en distribuerad huvudbok, kommer de att vara statligt kontrollerade.

• De kommer fortfarande att vara sårbara för inflation, eftersom centralbanker kan manipulera penningutbudet.

• Möjlig censur av transaktioner i enlighet med lagstiftning.

• Risk för övervakning, eftersom alla transaktioner kan spåras.

Därför representerar MNBC snarare en modernisering av det befintliga systemet snarare än en revolution. Bitcoin och decentraliserade kryptovalutor har därför fortfarande en ljus framtid.