Vad är blockkedjan? Allt du behöver veta om denna teknik

Gustav Lindqvist

Innehållsförteckning Visa

Vad är blockchain-teknologi?

Om begreppen Bitcoin och Ethereum låter bekanta för dig har du sannolikt redan stött på blockchain, även om du inte riktigt vet vad det handlar om.

Blockchain är en sekvens av block kopplade till varandra, där varje block motsvarar en uppsättning transaktioner. Blockchain definieras som en databas lagrad på ett decentraliserat nätverk.

Denna databas är oföränderlig, vilket innebär att det endast är möjligt att konsultera och lägga till information i den.

Till skillnad från traditionella banksystem är blockchain decentraliserad. Det betyder att istället för en bank som kontrollerar och validerar transaktioner, delas denna roll av ett nätverk av datorer, kallade validatorer eller noder. Varje gång en transaktion genomförs måste den godkännas av dessa datorer enligt förutbestämda regler, vilket garanterar säkerhet och integritet i datahanteringen.

Blockchain kan jämföras med en stor offentlig och oföränderlig huvudbok. En bok där varje ord motsvarar en transaktion som måste verifieras och godkännas innan den kan skrivas på sidan.

I fallet med Bitcoin-blockchain är det miners (gruvarbetare) som fungerar som korrekturläsare. De granskar varje ord för att se till att de är rätt stavade (att transaktionerna är giltiga). När en uppsättning ord har godkänts av dessa granskare, skrivs de permanent på en sida (vilket bildar ett block). När sidan är full och alla transaktioner är verifierade, förseglas den och en ny sida skapas. Dessa sidor kopplas sedan samman i kronologisk ordning, vilket skapar en sammanhållande berättelse.

💡 Vad är kryptovalutamining? Allt du behöver veta om blockchains motor

I en blockchain läggs varje nytt block (det vill säga varje uppsättning transaktioner) till kedjan sekventiellt och irreversibelt, på samma sätt som varje sida i en bok följer den föregående. Denna teknologi registrerar och samlar hela historiken av utbyten mellan nätverksdeltagare sedan nätverkets skapelse. Dessa utbyten organiseras i en sekvens av säkrade block sammanlänkade genom kryptografi av datorer.

Dessa datorer, även kallade validatorer, arbetar för att nå en majoritetskonsensus, vilket är avgörande för att bevara nätverkets integritet. Det finns två huvudsakliga mekanismer för att säkerställa transaktioners säkerhet och giltighet i blockchain-nätverk: Proof of Work (PoW) och Proof of Stake (PoS).

PoW, använt av Bitcoin, kräver att miners löser komplexa kryptografiska problem. Denna konsensusmetod ger en hög säkerhet, men är energikonsumerande.
PoS, däremot, tilldelar rätten att validera transaktioner baserat på den mängd kryptovaluta en deltagare äger, vilket gynnar en mer miljövänlig strategi. Dock väcker PoS frågor om maktkoncentration hos stora tokeninnehavare.

En stor säkerhetsrisk inom blockchains är 51 %-attacken, där en enhet kontrollerar mer än hälften av nätverkets datorkraft och kan korrumpera nätverket. Denna risk är dock mindre sannolik på stora blockchains som Bitcoin, eftersom en sådan attack skulle vara extremt kostsam och tekniskt svår att genomföra.

På mindre blockchains är risken dock mer påtaglig. Ett exempel på en 51 %-attack var den som drabbade Bitcoin Gold år 2018.

Fördelar med blockchain

De viktigaste fördelarna med blockchain-teknologi kan sammanfattas i fyra punkter:

Säkerhet: Blockchain använder kryptografi för att säkra data, vilket gör transaktioner oföränderliga och svåra att manipulera.
Transparens: Alla transaktioner registreras offentligt, vilket gör dem verifierbara och spårbara.
Decentralisering: Istället för att förlita sig på en central myndighet (som en bank) fördelas kontrollen mellan flera nätverksdeltagare, vilket minskar risken för korruption och systemfel.
Effektivitet: Blockchain kan teoretiskt säkerställa snabbare och billigare transaktioner genom att eliminera mellanhänder.

Olika typer av blockchains

Det finns två huvudsakliga typer av blockchains:

Publika blockchains: Dessa är helt öppna och tillåter vem som helst att delta i transaktionsverifieringen. De ger total transparens och decentralisering, men innebär också vissa säkerhetsrisker som 51 %-attacken.
Privata blockchains: Dessa hanteras av en enda organisation, vilket ger snabbhet och sekretess men utan decentralisering. Vanliga tillämpningar finns inom finanssektorn och andra reglerade branscher.

Det finns även underkategorier som permissioned blockchains och konsortium-blockchains, som kombinerar effektivitet och säkerhet med kontrollerad tillgång.

💡 Skillnader mellan publik och privat blockchain?

Blockchain-trilemmat

Blockchain-trilemmat tar upp de tre huvudsakliga utmaningarna: säkerhet, decentralisering och skalbarhet. Skalbarhet handlar om en blockchains förmåga att hantera ett ökande antal transaktioner och anpassa sig till växande efterfrågan.

Trilemme Blockchain

Blockchain-trilemmat betonar att utvecklare inte kan kombinera alla tre aspekterna som nämnts ovan och måste därför göra kompromisser. Konkret är Bitcoin-blockchain säker och decentraliserad men har svårt med skalbarhet. Å andra sidan kombinerar BNB Smart Chain (BSC) skalbarhet och säkerhet, men på bekostnad av decentralisering.

Blockchains som står inför detta problem kallas monolitiska blockchains, eftersom de hanterar databehandling, lagring och transaktionsutförande inom ett enda nätverk och en enda lagerkonsensus.

För att övervinna denna stora utmaning har ekosystemet sett framväxten av modulära blockchains. Detta är en typ av blockchain som inte bygger på ett enda lager, utan på flera oberoende lager. Denna typ av blockchain gör det teoretiskt möjligt att övervinna blockchain-trilemmat.

👉 Läs mer om blockchain-trilemmat och dess inverkan på industrin

Vilka är de konkreta användningsområden för blockchain?

Ett fältsäkert betalsystem

Användningen av blockchain i betalsystem erbjuder fördelar genom att minska transaktionskostnader och korruption. Dess transparenta och oföränderliga natur gör det omöjligt att manipulera poster i blockkedjan. Transaktioner blir helt spårbara och verifierbara, vilket förhindrar manipulation av överförda belopp.

Användningen av blockchain är särskilt fördelaktig för utvecklingsländer, där politiska regimer kan vara instabila och inflationen hög. I dessa regioner kan de höga avgifterna för penningöverföringar vara ett stort hinder för ekonomisk utveckling.

En ny era för leveranskedjan

Blockchain ger stora fördelar för hantering av supply chain (leveranskedjor). Den möjliggör bättre transparens, eftersom all information om produkter kan spåras och verifieras i realtid av alla aktörer i kedjan, även den slutliga konsumenten.

Dessutom ökar blockchain datasäkerheten och minskar risken för bedrägerier tack vare sitt krypteringssystem. Den hjälper också till att minska kostnader och förkortar ledtider genom att automatisera vissa uppgifter och eliminera onödiga mellanhänder.

NFT-revolutionen tack vare oföränderlighet

Non-Fungible Tokens (NFTs) drar nytta av blockchains oföränderlighet. Varje NFT är unik och kan inte bytas ut mot en annan. Tack vare blockchain registreras information om skapande, ägarskap och transaktionshistorik för varje NFT på ett transparent och permanent sätt, vilket gör det omöjligt att förfalska eller duplicera dem.

Vilka är blockchains begränsningar?

Skalbarhet och transaktionsavgifter

Blockchains kan ha svårt att hantera stora mängder transaktioner samtidigt, vilket leder till nätverksstockning och högre avgifter.

För närvarande kan ingen stor blockchain konkurrera med Visas betalnätverk, som kan hantera 24 000 transaktioner per sekund. För att överbrygga detta problem har andra lager-lösningar, som Layer 2 eller side-chains, utvecklats.

Miljöpåverkan

Blockchains som använder Proof of Work (PoW) kritiseras ofta för sin höga energiförbrukning. Mining-processen kräver mycket elektricitet, vilket blir ett problem när energikällan inte är förnybar.

Detta bör dock nyanseras, eftersom miners är ekonomiska aktörer som söker den billigaste elektriciteten för att maximera sina vinster. Idag kommer majoriteten av den elektricitet som används för Bitcoin-mining från förnybara energikällor. Enligt Cambridge University utgör förnybar energi över 37 % av Bitcoins energiförbrukning.

💡 Hur påverkar Bitcoin-mining energisektorn?

Svårigheter med styrning

Hantering och uppdateringar av blockchain kan vara komplexa, vilket kan leda till hard forks. En hard fork sker när det finns oense om en blockchains regler, vilket resulterar i en uppdelning i två separata kedjor.

Begreppet används också för att beskriva protokolluppdateringar som inte är bakåtkompatibla. Ett känt exempel på en hard fork är Bitcoin Cash.

Blockchains komplexitet och behovet av förklaring

Konceptet och tekniken bakom blockchain är komplicerad och kräver mycket förklarande arbete för att förstås fullt ut. För att underlätta förståelsen har plattformar som Cryptoast Research skapats för att förklara och förenkla dessa begrepp.

Slutsats om blockchain

Sammanfattningsvis representerar blockchain en stor innovation inom lagring och överföring av information. Den erbjuder transparens, säkerhet och decentralisering.

Trots detta finns utmaningar, såsom begränsad transaktionskapacitet. Men den snabba utvecklingen av blockchain-applikationer visar dess revolutionerande potential inom många sektorer.

Vissa länkar i denna artikel kan vara affiliatelänkar. Det betyder att om du köper en produkt eller registrerar dig på en webbplats via denna artikel, får vår partner en provision.

Investeringar i kryptovalutor är riskfyllda. Det finns inga garanterade höga avkastningar – en produkt med hög avkastningspotential innebär också en hög risk. Denna risknivå bör vara i linje med ditt projekt, din investeringshorisont och din förmåga att förlora en del av ditt sparande. Investera inte om du inte är beredd att förlora hela eller delar av ditt kapital.